• Huvudmeny

27 december 2012

Kramtjuv, memil och drinkorexi

Nu är Språkrådets årliga nyordslista här. Listan innehåller ett urval av de nya ord som tillkommit eller etablerat sig i svenskan under det gångna året.

– Ett av Språkrådets uppdrag är att följa svenskans utveckling i Sverige. Med nyordslistan vill vi visa upp och skapa intresse för detta arbete, säger Per-Anders Jande, nyordsansvarig på Språkrådet.

På Språkrådets nyordslista förekommer bara ett litet urval av alla de ord som tillkommit under året. Urvalet utgör exempel på ord som säger något om samtiden och om språkliga trender. På listan finns även ord som visar på språklig kreativitet och nyskapande.

– Vi vill visa på att språket och ordförrådet är resultatet av en ständigt pågående demokratisk process där vi alla deltar, säger Per-Anders Jande. Alla som använder svenska språket är med och skapar och lånar in nya ord till språket. Och vi är alla med och bestämmer vilka ord som etableras i språket genom att välja de ord vi använder.

Grexit och henifiera

Nyord bildas ofta i anslutning till aktuella händelser och nya fenomen. Den ekonomiska krisen i Europa gav t.ex. upphov till ord som eurobävning och grexit och ett par omdebatterade händelser under året fick namnen tårtgate och Tintingate.

I början av 2012 anordnade Förbundet allt åt alla en överklassafari och i den debatt som följde denna händelse myntades även ordet underklassafari. Den flitiga diskussionen om pronomenet hen under året ledde till att flera nya ord med hen som bas bildades. Det mest spridda av dessa ord var henifiera.

Det faktum att mycket av vår konsumtion och våra vardagliga aktiviteter sker digitalt ger också avtryck i språket. Vi måste nu ofta speciellt markera att vi pratar om icke-digital konsumtion och säga fysisk butik, fysisk resa, fysisk skiva och så vidare.

Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du på Språkrådets webbplats.

Kontakt

För mer information om Språkrådets nyordsarbete och årets nyordslista, kontakta:

Per-Anders Jande, nyordsansvarig
telefon: 08-442 42 05
e-post: per-anders.jande@sprakradet.se


FAKTA OM INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN 

Institutet för språk och folkminnen är en statlig myndighet som har i uppdrag att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Institutet ska även bedriva forskning inom sitt verksamhetsområde och verka för ökad kunskap i samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor. I uppdraget ingår även att i verksamheten integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.

Institutet har ca 100 anställda och finns på fem orter i Sverige: Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Myndighetens huvudsäte är i Uppsala.

Institutets avdelning Språkrådet har till uppgift att följa och främja språkens utveckling i Sverige och att främja språkvård hos myndigheter. Språkrådet arbetar både med svenskan och med Sveriges minoritetsspråk.

Uppdaterad 21 januari 2014