• Huvudmeny

Hammarkullekarnevalen

En karneval med fötter som förgrenar sig över världen.

Kategori: Musik och dans, Framträdanden, Hantverk

Namn: Hammarkullekarnevalen

Geografiskt läge: Hammarkullen, Göteborg

Fotografi föreställande personer som bär på stora trummor, som trummas med händerna, i ett karnevaltåg. Ett barn går bland de vuxna.

När Hammarkullekarnevalen går av stapeln förenas traditioner och uttryck från olika delar av världen genom musik och dans, dräkter och uppvisningar. Foto: Mats Sjölin.

Den sista helgen i maj möts dansgrupper med rötter i olika delar av världen i ett karnevalståg i stadsdelen Hammarkullen i Göteborg. Hammarkullekarnevalen föddes 1974. Den skiljer sig från de flesta andra karnevaler i världen på så sätt att dans- och musiktraditioner från olika länder och kulturer möts i ett och samma karnevalståg.

Beskrivning

Karnevalen i Hammarkullen skapas varje år i samspel mellan olika kulturer och intar stadsdelen den sista helgen i maj. På lördagen går karnevalståget från Bredfjällsgatan via Hammarkulletorget till Hammarkullegatan. Där deltar människor med rötter i många olika delar av världen med en mångfald av uttryck. Tusen deltagare framför danser med namn som bland annat tobas, tinku, caporales, samba och candombe. De möter en publik på ofta över 50 000 personer, publikrekord är 70 000. I karnevalståget finns också kurdisk dans, jitterbugg, schottis, polska och en paradorkester. Under årens lopp har publiken mött olika danser från alla världsdelar. I karnevalen förenas en blandning av uttryck med olika historia och traditioner som under mer än 40 år har haft dansen som gemensam glädjekälla. Musiken hämtas på olika sätt från deltagarnas tidigare hemländer. Den kan vara trumbaserad eller inspelad och bygger ofta på traditionell musik med ett ökat tempo. Efter lördagens karnevalståg uppträder de flesta grupperna med koreograferad dans på fotbollsplan som då har fått scen och läktare. På söndagen anordnas en barnkarneval.

Fotografi föreställandes en kvinna gåendes på en parkeringsplats iklädd en långklänning med stor och vid kjol i svart, blått och beige färg.

När en karneval avslutas, inleds förberedelser för nästa år. Många timmars arbete ligger bakom dräkter och rekvisita. Foto: Mats Sjölin.

Ett nätverk av dansgrupper är karnevalens bas. Danserna tar avstamp i traditioner med hundraåriga rötter från olika delar av världen. Danser och dräkter berättar ofta en historia om maktförhållanden och orättvisor. Dansgrupperna tar intryck av varandra och påverkas av samhällets förändring. Karnevalen i Hammarkullen omskapas ständigt.

Hammarkullen har genom åren haft en betydande invandring från olika länder. Många av de invandrande grupperna ser karnevalen som ett sätt att visa upp sina danser och sin musik och bidra till lokalsamhället på ett positivt sätt. Arbetet omkring karnevalen är också ett sätt att komma med i den lokala gemenskapen. Hammarkullen har inte minst haft en betydande invandring av bolivianer, som färgat karnevalen med sin djupt rotade karnevalstradition. Denna har sedan omtolkats och nyskapats av andra grupper från andra delar av världen. Dansgrupperna uppträder inte bara i Hammarkullen utan även på andra platser i Sverige och i utlandet. Utländska dansgrupper presenterar sig i Hammarkullen.

Fotografi föreställande glada människor i ett karnevalståg, iklädda folkdräkter.

Dräkter, musik och dans från olika delar av världen möts och samspelar på Hammarkullekarnevalen. Foto: Mats Sjölin.

En del deltagare är organiserade i föreningar, andra inte – organisationsformen bestäms ofta efter vad som krävs för att få tillgång till exempelvis lokaler för dansträning eller sociala träffar, eller annat stöd från samhället eller studieförbund. Dansgrupperna har Hammarkullekarnevalen i slutet av maj som sin start- och slutpunkt för årets dansträning och dräktskapande, men även flera andra högtider eller händelser under året blir höjdpunkter för föreningarna. Det kan handla om nationaldagen i landet som dansen har sitt ursprung i eller nationella och internationella festivaler eller danstävlingar.

Hammarkullekarnevalen är ett levande kulturarv som omfattar en rad olika uttryckssätt och framställningar som är knutna till den kulturella miljö som Hammarkullen utgör. Förberedelserna inför karnevalen pågår under hela året och rymmer också olika slags hantverkskunskaper som resulterar i dräkter och rekvisita.

Fotografi föreställande en grupp kvinnor i likadana kläder dansa fram i ett karnevaltåg.

Här framträder en kurdisk dansgrupp. Foto: Jonatan Werring.

Historik

Karnevalen har vuxit fram som ett svar på medias negativa bilder av Hammarkullen. Det första initiativet kom från ungdomar som var engagerade i fritidsgården, och som ville göra något positivt i och för sin stadsdel. 1974 arrangerades en vårfest med en procession som tågade genom gator och torg. Ett dixieband spelade från en folkabuss. På kvällen arrangerades en musikfest på gräsmattan nedanför Hammarkulletorget. 1975 var det samma upplägg och därefter gjorde karnevalen en paus i två år.

Fotografi föreställande en person i färgglad jacka och hatt med bolivianskt tema.

De latinamerikanska grupperna har satt en mångkulturell prägel på Hammarkullekarnevalen. Foto: Mats Sjölin.

1978 började Boliviakommittén delta i planerandet av vad som då kallades vårfestival. Från och med nu engagerade sig framförallt stadsdelens latinamerikanska grupper i arbetet. De hade snabbt bildat olika föreningar när de kom till Hammarkullen från sina respektive länder. 1979 satte de latinamerikanska grupperna prägel på vårkarnevalen för första gången, inte minst grupper från Bolivia. Det blev mer en karneval i dess rätta bemärkelse med speciella danser och dräkter som syddes bara för detta tillfälle. Snart anslöt sig grupper som invandrat från olika delar av världen.

Karnevalen är sprungen ur, och vilar på, ideella krafter. Arrangören var under de första åren Göteborgs kommun genom Fritidsgården. Under 1990-talet övergick arrangemanget till de ideella föreningarna genom Hammarkullens föreningsråd (HAMSAM). För varje år har arrangemanget växt och utvecklats till det som idag är en mångkulturell folkfest som blivit en gemensam angelägenhet. Under tjugohundratalet utökade karnevalskommittén karnevalen till hela helgen. Då öppnade man upp för andra inslag som tivoli och mat- och prylmarknad. Samtidigt tillkom fler kulturaktiviteter som till exempel en kurdisk afton med sång, dans och musik.

Karnevalstraditionen har i sin tur en egen global historia som går långt tillbaka i tiden. I olika delar av världen har traditionen att dansa vid speciella tillfällen skapats, omskapats och anpassats till lokala förhållanden. Många danser och dräkter berättar en historia om maktförhållanden, orättvisor och olika roller i samhället eller inom en grupp. Den globala karnevalstraditionens historia är omstridd och tolkas ofta utifrån lokala förhållanden. I ”Rabelais och skrattets historia” beskriver Michail Bachtin karnevalen som människors andra liv, baserat på skrattet, där det normala vänds upp och ned och det upphöjda degraderas. Karnevalen ses som ett motsägelsefullt firande, fyllt av blandade känslor, men även som nöje och avkoppling. De som är engagerade i Hammarkullekarnevalen menar att den ger en möjlighet för de som i vanliga fall inte har någon plats i staden eller kulturlivet att en gång om året utnyttja rätten till att synas och ta plats.

Fotografi föreställande en grupp människor i blandade åldrar inne i en gymnastiksal där de ser ut att öva på dans.

Förberedelserna inför Hammarkullekarnevalen kan vara många, och gå till på olika sätt. Under karnevalen ges möjlighet att göra intryck med allt från kostym till danssteg. Foto: Mats Sjölin.

Vidareförande

Det är ofta den äldre generationen som för traditionen vidare till de yngre deltagarna. Danserna fungerar både identitetsstärkande och som en historik över det som inte får glömmas. Samtidigt är karnevalen ett uppträdande, där en kultur som är av stor betydelse för deltagarna presenteras för andra. Nya danser övas in på kvällar och helger. Unga deltagare introduceras mer informellt i grupperna och lär sig danserna. Deltagarna kan ingå i nätverk som träffas för att dansa eller för att äta mat tillsammans eller bara för att umgås.

Fotografi föreställande en grupp ungdomar som dansar på karneval iklädda kjol och tröja i guld och vitt.

Under Hammarkullekarnevalen deltar människor i alla åldrar. Foto: Jonatan Werring.

Dansgrupperna tar intryck av och påverkar varandra men också av händelser i det omgivande samhället. Gamla traditioner kläs i ny dräkt. Danser från länder och områden som tidigare inte haft någon karnevalstradition genomgår en omvandling för att kunna delta i karnevalen. Nya inslag läggs till och andra försvinner i takt med att trender och generationer skiftar. Hammarkullekarnevalen är i ständig förändring. Kontinuiteten finns i den samlande kraften och i glädjen i dansen. Genom att delta visar man att man är delaktig i en gränslös gemenskap.

Främjande

En fristående kommitté organiserar karnevalen varje år (Karnevalskommitteen inom Hammarkullens föreningsråd). Denna har en anställd person och en grupp av huvudsakligen ideellt arbetande administratörer. De organiserar allt det som krävs av ett evenemang som samlar tiotusentals människor under en och samma helg på samma ställe, exempelvis hygien, säkerhet och scen för dansuppvisningar. Denna organisation får idag anslag av främst kulturnämnden i Göteborgs stad.

Den drivkraft och tradition som gör att Hammarkullen har ett flera timmar långt karnevalståg varje år är i högsta grad levande. Dansgrupperna menar att de kommer att samlas till karneval sista helgen i maj oavsett om det finns en organisation som arrangerar eller ej. För att genomföras på ett sätt som lever upp till samhällets regler och bestämmelser kring utrymningsplaner, säkerhet, hygien och miljöbestämmelser krävs däremot ekonomiskt stöd, andra bidrag och sponsorer.

Kommentera artikeln
Vill du kommentera den här artikeln? Använd kontaktformuläret nedan.



Uppdaterad 19 maj 2020

Länkar

Carnaval. Karnevalen i Hammarkullen.länk till annan webbplats En film av Lars Lindeberg, Mats Sjölin, Gloria Esteban, Claes Olsson. 2005.

Karnevalen i Hammarkullenlänk till annan webbplats

Grupo Bolivia – Hammarkullekarnevalen 2019länk till annan webbplats

Hammarkullekarnevalens hemsidalänk till annan webbplats

Litteratur

Abercrombie Th. A. 1998. Pathways of memory and power. Ethnography and history among Andean people. London: The University of Wisconsin Press.

Bachtin, M. 1986. Rabelais och skrattets historia. François Rabelais' verk och den folkliga kulturen under medeltiden och renässansen. Gråbo: Anthropos.

Churquina, Ortiz L. 2014. Bolivianos en Suecia. Stockholm: Editorial Letranovel.

Council of Europe 2009. Heritage and beyond. Council of Europe Publishing Co.

Delaney J. H. 2002. “Imagining ′El Ser Argentino′. Cultural Nationalism and Romantic Concepts of Nationhood in Early Twentieth-Century Argentina”. I Journal of Latin American Studies 34/3.

Esteban G. 2004. ”Karnevalen i Hammarkullen”. I Sjölin M. Red. De många kulturernas betydelse. Göteborg: Lindelöw.

Harris M. 2003. Carnival and other Christian festivals. Austin: University of Texas press.

Hylland Eriksen Th. 2008. Rötter och fötter. Identitet i en föränderlig tid. Falun: ScandBook AB.

Kuenzli E. G. 2013. Acting Inca: National Belonging in Early Twentieth-Century Bolivia. Pitt Latin American Series. University of Pittsburgh press.

Lecount C. 1999. “Devils dancing for the Virgin”. Western Folklore 58.

Nilsson M. 1998. Dans – kontinuitet i förändring. En studie av danser och dansande i Göteborg 1930–1990. Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige.

Pripp O. 2018. “Musik, dans och kollektiv självförståelse i en kurdisk kulturförening”. I Westfall M, Lidskog R. Pripp O. Red. Migration, Musik, Mötesplatser. Lund: Studentlitteratur.

Sjölin M. 2004. ”Drag i det moderna samhällsbygget”. I Sjölin M. Red. De många kulturernas betydelse. Göteborg: Lindelöw.

Sjölin M. 2012. “The diversity of urban life and the Carnival of Hammarkullen. How global meets local in a suburb of the city of Gothenburg, Sweden”. I: Our Greatest Artefact: the City Essays on cities and museums about them.länk till annan webbplats CAMOC.

Törnquist A. 2001. Till förortens försvar. Göteborg: Kompendiet.

Ulvros E. H. 2004. Dansens historia Dans och lek i Sverige. Lund: Historiska Media.

Wångersjö M. 2016. Hammarkullekarnevalen: de första 40 åren. Göteborg: Hammarkullekarnevalen och ABF.

Zintchenko L. 1993. Nybyggarstadsdelen Hammarkullen i ett föränderligt Sverige. Stockholm: Byggforskningsrådet.

Åberg L. Schiöler T. 2005: Världens fest i Sverige. Stockholm: UR i samarbete med Världskulturmuseet.