#loadText ($preambleOrder $preambleText) #loadText ($titleOrder $titleText)
  • Huvudmeny

Beridna högvakten

Den beridna högvakten i Stockholm medverkar i parader och korteger i samband med vaktparader, nationaldagen, kungliga bemärkelsedagar och statlig representation.

Kategori: Framträdanden

Namn: Beridna högvakten

Geografiskt läge: Stockholm

Beridna högvakten i parad utanför Stockholms slott. Hästarna har samma bruna färg och soldaterna har blå uniformer och hjälm. I bakgrunden skymtar soldater från högvakten till fots.

Den beridna högvakten i vaktparad. Foto: Marielle Andersson Gueye.

Den beridna högvakten i Stockholm utförs av Livgardets Dragoner. Den medverkar vid parader och korteger i enlighet med statsceremonielets traditioner vid vaktparader, nationaldagen, kungliga bemärkelsedagar och statlig representation. Säsongen inleds i senare delen av april och avslutas i början av september. Varje år genomförs cirka 45 beridna vaktparader.

Beskrivning och historik

Högvakten har till uppgift att skydda kungafamiljen genom vakthållning vid de kungliga slotten. Vakten avlöses regelbundet av en ny styrka som marscherar genom staden, den så kallade vaktparaden. Under sommarhalvåret genomförs paraden av en beriden styrka, Livskvadronen, där både hästar och ryttare är utrustade som kavallerister i slutet av 1800-talet. Ryttarna är soldater som är utbildade både i militär ridkonst och exercis bland annat med sabel. Högvakten samverkar med Livgardets Dragonmusikkår som vid varje tillfälle deltar med cirka 18 musiker.

Vid statsceremoniella sammanhang rids kortege vilket innebär beridna troppar före och efter spända vagnar från Hovstallet, vilket ansvarar för planering och genomförande av alla transporter för kungafamiljen. Häst och vagn används vid ceremoniella tillfällen så som statsbesök, riksmötets öppnande och då Kungen tar emot nya ambassadörer. Vid en stor kortege deltar 58 hästar från Livgardet och 12 från vardera Hovstallet och Polisrytteriet vilket tillsammans utgör dryga 80 hästar. Samtlig personal är anställd.

Beridet hästgarde har funnits i Sverige sedan 1536, men den Beridna Högvakten har sin nuvarande form sedan 1906 från kavalleriernas storhetstid. Traditionen fortlever med beriden högvakt från Kavallerikasern på Lidingövägen.

Fem vita hästar går bredvid varandra i paraden och på deras rygg sitter soldater i högvaktens blå uniform som blåser i fanfarprydda trumpeter.

I spetsen för musikkåren rider fanfartrumpetare på vita hästar. Hästarna i högvakten kräver lång utbildning för att klara av den högljudda och stökiga storstadsmiljön. Foto: Marielle Andersson Gueye.

Hästarna

Det behövs 75 utbildade hästar för högvaktstjänsten. Ett flertal unghästar nyrekryteras varje år för utbildning på Strömsholm och vid Kavallerikasern. När hästen uppnått 18 års ålder pensioneras den och utackorderas. Efter några år ges fodervärden möjlighet att köpa hästen.

Hästarna köps in av den ideella Föreningen för den Beridna Högvakten när de är mellan fem och sju år gamla. Det krävs sedan två års utbildning för att lära dem att gå i parader och korteger och kunna arbeta i en högljudd och ofta stressande storstadsmiljö. När hästarna överlåts att disponeras av Försvarsmakten byter de namn. En gammal tradition inom kavalleriet är att alla hästar födda ett visst år skall ha ett namn som börjar på samma bokstav.

Pukhästen Tor är större än de normala högvaktshästarna, är av svart shireras och bär pukorna och pukslagaren på ryggen. 2018 inköptes ytterligare en shirehäst, Eric, som på sikt ska komplettera Tor. Trumpetarhästarna är vita skimlar av rasen altkladruber, medan de övriga är särskilt storväxta svenska varmblod.

Det ligger flera tusen timmars utbildning bakom en säker och väl arbetande kortegehäst. Dagligen utbildas hästarna ute på Djurgården eller i ridhuset. Kommande uppdrag styr arbetet.

Stockholmstrafiken är en utmaning för hästarna, med omkörande bussar, trafikljus, gatuarbeten, trängsel och skarpa ljud. Hästarna tränas därför att klara av hög musik, folkmassor, skällande hundar och viftande flaggor. Det är viktigt att de kan behålla lugnet oavsett vad som händer omkring dem.

Livgardets Dragonmusikkår

Livgardets dragonmusikkår bildades 1990 och bestod då endast av värnpliktiga. Från början hette kåren Arméns dragontrumpetare och senare Livgardets dragontrumpetarkår. Efter hand som verksamheten utökades bytte man år 2008 till sitt nuvarande namn, Livgardets dragonmusikkår. Kåren har utvecklats till en militärmusikkår till häst som även kan uppträda i både brassbandsform och i mindre ensembler. Musikkåren består av 27 bleckblåsare och tre slagverkare vilka spelar såväl till häst som till fots och ger även sittande konserter. Musikkåren har anor från den musik som funnits vid Stockholms beridna gardesförband sedan Gustav Vasas tid. Musikerna i Livgardets dragonmusikkår bär den klassiska mellanblå dragonuniformen från 1895 med paradhjälm i silver som använts av Livgardet till häst. Varje år genomför kåren cirka 140 spelningar, varav 45 är beridna vaktparader.

Musikkårens stämbesättning med mässingsinstrument och pukor utvecklades under mitten av 1800-talet då de industriella och tekniska landvinningarna gjorde det möjligt att bygga ljudstarka blåsinstrument med ventiler. På så sätt kunde man spela alla toner och därmed melodier vilket inte var fallet med äldre tiders naturtrumpeter vilka endast kunde användas inom en och samma tonart.

Musikkåren består framförallt av melodi- och ackompanjerande instrument. Kornetterna spelar oftast melodin, under det att althorn och bastrumpeter spelar kompstämmor. På högerflanken finns tre stora bastubor som ger en klanglig botten i musiken men som också har en viktig rytmisk funktion. En mindre variant av bastuban – barytonhornet spelar melodier som vävs samman med melodin i marschmusiken. I spetsen för musikkåren rider fanfartrumpetarna på vita hästar. Dessa fanprydda instrument har inga ventiler och spelar mestadels signalmotiv i marscherna. Det var dessa instrument som traditionellt användes av beridna förband som signalinstrument, det vill säga de framför olika signaler för att vidarebefordra kommandon i fält. Alla instrument spelas med höger hand för att hästens tyglar ska kunna hållas i den vänstra. Pukhästarna styrs med så kallade fottyglar som är kopplade till stigbyglarna. Ryttaren får därmed båda händerna fria för pukstockarna.

Beridna högvakten på vaktparad vid Stockholms slott. I bakgrunden syns människor som samlats för att titta och fotografera. Längst fram i paraden går två hästar i rad och efter det går hästarna i led om fyra sorterat efter färg.

Pukhästen som syns efter den första hästen på bilden, har avvikande färg och är större än de normala högvaktshästarna. Foto: Marielle Andersson Gueye.

Vidareförande

Kunskapen förs vidare genom utbildning förmedlad av Försvarsmakten och Föreningen för den Beridna Högvakten. Föreningen bildades 1985 i syfte att bevara kavalleriets traditioner, kunnande och uppgift i statsceremonielet som att vara en förebild vad gäller hästutbildning, hästhållning och hästvälfärd. Föreningen köper, äger och grundutbildar de åttiotal hästar som krävs för verksamheten samt står för hälften av de direkta kostnaderna (foder med mera) för driften av stallen på Kavallerikasern.

Främjande

Rekryteringen av nya musiker till försvarets musikkårer är avgörande för militärmusikens framtid. En annan viktigt sak är samarbetet mellan de olika musikkårerna. Försvarsmusikcentrum på Livgardet i Kungsängen har där en stor uppgift att fylla liksom blåsmusiklivet i allmänhet samt de kommunala musik- och kulturskolorna ute i landet.

Kommentera artikeln
Vill du kommentera den här artikeln? Använd kontaktformuläret nedan.



Uppdaterad 11 september 2019

In other languages

Litteratur

Beridna högvakten: en tradition för framtiden (1988). [Stockholm]: Föreningen för den beridna högvakten (utg.).

Gartner, Hans (red). (1993). Beridna högvakten: en kavalkad [Stockholm]: Beridna Högvakten.

Karlander, Olof (red). (2015). Ridkonsten genom tiderna: utmaningar i framtiden. [Stockholm]: Beridna högvakten (utg.).

Mårtenson, Jan (2005). Beridna högvakten. [Stockholm]: Föreningen för den beridna högvakten (utg.)

Mårtenson, Jan (2015). Ridkonsten i Sverige : historien om hästarna, Strömsholm och mästarna. [Stockholm]: Wahlström & Widstrand i samarbete med Beridna högvakten.