Det är ännu i bruk att på midsommardagen äta fyllebunke

I en uppteckning från Kräcklinge socken i Närke berättar skomakare Carl Otto Hall (född 1862) om tillredning av fyllebunke/fillebunke. Uppteckningen gjordes år 1935 och uppgifterna kommer från Nils Henr Johansson (född 1848), Oskar Gustafsson (född 1853), Amanda Gustafsson (född 1853) och Daniel Selin (född 1871).

Se hela uppteckningen

Om filbunke

Här på orten har det varit och är ännu i bruk att på midsommardagen äta ”fyllebunke” (filbunke), eller ”fillebunke”, enigt en sednare tids benämning, och den är en lika sedvanlig maträtt vid midsommarhelgen som lutfisk och gröt höra samman med julen. Den tillreddes på så sätt att man hällde den nysilade mjölken i större eller mindre bunkar (deraf kanske namnet), eller andra kärl, och detta skulle göras så pass tidogt, att mjölken antogs vara lagom sur till midsommardagen, då både grädde och mjölk förtärdes tillsammans.

Om ost

Ostmassan upptogs ur vasslen med en slef eller tom med händerna och lades ned i ostkorgen der den prässades, vändes och prässades igen och så var det att fortfara till dess att vasslan blef aflägsnad.

Ostmassan fick stå i ostkaret ett dygn eller något längre, för att taga form. Ostarna lades till torkning på ett ostställ eller på en osthylla.

Fäbodar funnos inga här. Däremot hade man inhägnader i skogen dit korna motades om morgnarna och hvarifrån de hämtades om kvällarna.

Någon gemensam osttillverkning kan jag ej påminna mig ha hört talas om, men väl ”ustöl”. Ostöl var här benämningen på en gammal, förr mycket gängse sed, som bestod i att den som blott hade en, eller ingen ko, brukade bjuda till sig några gummor – som man visste ha flera kor – på ”lite kaffe” och under det man bjöd meddelades orsaken till den oförmodade bjudningen.

Gummorna kommo mangrannt. Den som gjorde bjudning erhöll en eller ett par mindre ostar på detta sätt. Dylika bjudningar voro icke alltid ovälkomna. Tvärtom.

Om vassla

Af vasslan kokade de fattigare sk Vasslevälling, den användes äfven till beredning af sandost eller också gaf man den åt svinen.

Uppdaterad 23 maj 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se