Så fort råna blevo bakta togos de ut och ställdes upp stående mot spismuren

I en uppteckning från 1931 berättar August Strömberg (född 1860) i Jät, Småland, om bröd till högtider och kalas. Han berättar även om bruket av midsommarjäst. Uppteckningen hör till frågelistan Brödet och dess tillredning.

Se hela uppteckningen

Om kakor till kalas

Mandelkransar: Till dessa togs grädde, smör, mandel, socker, samt lite vetemjöl. Dessa ingredienser blandades med varandra i en stenkruka, medelst en långskaftat träsked. Mandeln var kokt, skalad och finhackad på ett skärbräde. Detta ältades till en mycket mjuk deg, ältades med händerna, sedan togs en bit av degen, som kavlades ut med händerna i en lång, rund strimla som sedan lades in i en bakelsespruta/spritsbössa, bakelsesprits och därifrån sköts ut och formades på bordet samt insattes i ugnen i svag värme, och fick stå der blott 5 minuter. Dessa kransar voro tagna från bakbordet med kniv och ställda på bakplåtar, togos därifrån med kniv och lades upp på stora, flata porslinsfat.

Syltkakor: Ingredienserna till dessa voro: smör, svinfett, grädde, socker, vetemjöl samt hjorthornssalt. Detta samlades i en stenkruka. Omrördes med ovan omtalade sked, togs sedan upp på bakbordet och ältades der en lagom fast deg. Togs derpå en bit av degen som kavlades ut att den blev tunn och i den storlek man ville ha den, sedan tog man med en kniv, vinbärssylt eller äpplesylt och smetade på halva degstycket, vek upp den andra halvdelen och lade den över sylten, således att syltkakan blev dubbel. Nu tog man dem dem med kniv och lade dem på bakplåten som ställdes in i ugnen och fick stå der i 10 minuter, varefter de togos ut, togos med kiv från bakplåten och lades i flata, stora porslinsfat

Rån: Dessa skulle bli sköra. Till dessa gjordes följande smet: grädde och mjölk, mycket svinfett, lite smör samt kornmjöl, men lite mera vetemjöl än kornmjöl. Detta bandades mycket väl samman till en tunn deg eller smet. Gorånsjärnet togs nu fram och smörjdes med smör. Detta var av den typen rån vari det bliver tre hål. Rånjärnet var ett av den sorten med över alnslångt handtag. Våffeljärnen hade lika långa handtag. Alltså: smeten lades i järnet på en fotaring som stod i öppna spisen över elden. Man såg efter så att när bakningen blivit lagom på ena sidan, vändes järnet om på andra sidan, och så fort råna blevo bakta togos de ut och ställdes upp stående mot spismuren. De skulle inte ligga, ty ångan kom inte då undan från undersidan utan stannade för länge och gjorde rån mjuka. De ställdes derför upp så att ångan avdunstade och råna blev sköra.

Om kroppkakor till blå måndag

Kroppkaka, ”krobbkaka”. Till dessa togs stötta potater och kornmjöl, fläsk, flott, kryddpeppar. Då man format en bulle skar man den mitt itu och tog tre teskedar flott och fläsk som lades emellan båda kakhalvorna som lades samman igen, den lades nu i en gryta med kokande vatten, med något salt. 12 stycken sådana lades i samtidigt. Då dessa togos upp lades andra ned i stället. Dessa åtsos blå måndag – Bullamåndag – i fastlagen.

Om midsommarjäst

Midsommarjäst. En enda gång då de voro utan jäst och det misslyckats med jästen de havt, fingo de i sinne att pröva detta anskaffningssätt av jäst. Eljest ville de icke befatta sig med något som liknade vidskepelse, men de blevo av en gammal gumma försäkrade att bättre jäst stod icke att få. Midsommardagsmorgon var man alltså uppe, innan solen gick upp, så tog man med händerna de daggvåta grässtråna, gled och gned nedifrån och uppåt och fick på det sätt en kaffekopp full med dagg. Detta blandades med mjöl och blev en ny och kraftig surdeg, oöverträffad i godhet och jäsningskraft. Många använda den slags jäst ännu.

Om stinnkakor till fastlagen

Stinnkakor: Bakades vita tisdag, stinnkaketisdag (Samma dag som fettisdagen i Fastlagen.) Till denna togs mjölk och siktat kornmjöl, socker, lite salt och potatismjöl, detta vispades till en tämligen tjock smet, stekflott lades på ett pannjärn, ett långskaftat järn, en stekplåt av järnbleck. Smeten lades på pannan så att den skylde hela pannans botten. Då kakan blivit bakad på undersidan vändes den och bakades på andra sidan, sedan lades den upp på en tallrik, så fortsattes så länge smeten räckte. Dessa åtos med smör på till middag vita tisdag. Bruna pepparkakor: (andra slag av pepparkakor brukades icke på detta ställe) Till smeten togs 1 kvarter mörk sirap, 1 kaffekopp söt grädde, ½ kaffekopp ljust socker, lite smör, en äggula, 1 ½ tesked bikarbonat, 2 teskedar siktad ingefära, en tesked väl stött kryddpeppar. Detta ältades samman med vetemjöl, degen lades upp på ett stort fat och fick stå der i 3 timmar på svalt ställe, sedan lades degen på bakbordet, kavlades med brödkavel så att degen blev utkavlad tunn. En kaffekopp, upp och nervänd, användes till form varmed kakorna uttogos ur degen och lades på bakpannan.. Även en del andra typer av former användes. De sattes nu ini ugnen, som var lagom uppvärmd. De fingo inte stå längre i ugnen än 3 minuter, då voro de bruna och färdiga, togos från pannan med kniv och lades på stort porslinsfat.

Det vita knäckebrödet med smak av kummin, bakades av rågsikt i spad av mjölk, behandlades som det torra brödet och räknades som julbröd eftersom det sällan bakades annat än till julen.

Uppdaterad 23 maj 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se