Det förekom även att dagsverkstorpare i egen kost kunde få en kaka rågbröd med sig hem

I en uppteckning från socknarna Västra Harg och Ulrika iÖstergötland skriver insamlaren Axel Karlsson om dagsverkskakor, skålkakor och andra bröd till kalas och högtid. Uppteckningen gjordes år 1939 hör till frågelistan Brödet och dess tillredning.

Se hela uppteckningen

Om kalasbröd och högtidsbröd

Dagsverkskakorna fingo torparna ibland då de på kvällen efter slutat arbete lämnade gården. Dessa kakor voro vanliga, då arbetaren hade mathållning hos husbonden, men det förekom även att dagsverkstorpare i egen kost kunde få en kaka rågbröd med sig hem, då de på kvällen gingo hem till torpet. Likaså bör även nämnas flyttkakorna. Dessa voro vanligen stora skålkakor (vetebrökransar) som man den 24 oktober lämnade till drängen eller pigan. Kakan medfördes till föräldrahemmet, där tjänarna vistades under friveckan.

Helgdagsbröd. Som denna lista väl i huvudsak avser äldre förhållanden behandlas vanligt vetebröd som helgdagsbröd. Numera är dock så knappast fallet, ty vetebrödet förkommer även allmänt i vardagslag. Ävenså förekommer veteodling i bygden, vilket aldrig var fallet förr. Användandet av vetebröd hör på sätt och vis samman med kaffets användning. Under kaffets första tid dracks kaffe knappast mer än varje söndagsmorgon. Då brukade man i allmänhet ta fram en vetebulle, om man hade så att man kunde. Även nu hör vetebrödet uteslutande kaffedrickandet till. Till andra måltider äter man aldrig vetebröd. Så snart kaffet kommit i allmän användning brukade man bjuda främmande på kaffe och då satte man också i första hand fram vetebröd. Av de olika vetebrödssorterna märkes först och främst den vanliga leven.--- Leven är hushållets vanligaste vetebröd. Av den kan skäras skivor som kunna ätas utan vidare. Av skivorna kunna skäras skorpor, som sedan torkas.--- Vidare märkes den flätade leven eller som vi också kalla den flätkusen. Denna är bakad av tre var för sig utrullade och sedan ihopflätade rullar. Längden anpassas efter plåtens storlek. Om leven blir för lång kan även den skäras av ett stycke. Leven skäres i skivor eller trekantiga bitar. Skorpor torkas aldrig av dessa levar.

Skålkakan hör egentligen till den förning som skulle medföras till ett bröllop eller en begravning. Då skulle en tårta medföras till själva kalaset samt en skålkaka till kokerskan och en till diskerskan. Detta gäller givetvis bondfolk. Var det fråga om mindre bemedlade var det inte sagt att man skulle medföra så mycket förning. Skålkakan bakades på samma sätt som flätkusen, med den skillnaden att den ihopflätade leven lades i ring, så att ändarna fogades samman. Även skålkakan skars i trekantiga bitar. Av de mindre bröden var kringlan den vanligaste.En bulle är en liten slät vetekaka 6-7 cm i diameter. Denna kan givetvis ätas sådan den är, men den kan också klyvas och torkas till skorpor. Här såväl som av leven blir det underskorpa och en överskorpa. På den del ställen torkar man dock enbart överskorporna, som i så fall tagas något tjockare än annars. Underskorporna tas i så fall direkt som kaffebröd.

Uppdaterad 23 maj 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se