Mjöd (huru det ska bryggas)

Beredning
Till 24 kannor watten tages 3½ kanna honing hwilkwt slås tillsammans uti en kittel. När det kokar upp skummas det väl, då man sedan tager en gjöppen (handfull) stark humbla och lägger i en påse, hwilken skal bindas fast vid kitteln och kokas uti, tills lagen är lagom bäsk. När 3 dje delen af vattnet och honingen är inkokat, hwilket man kan måla med en käpp, då slås det uti 2 kannor kallt watten och låter det sedan koka en half timma och under kokningen skummas det ganska väl, som ständigt bör ske under hela tiden det kokar.

Sedan sås det i en ny så och står till det blifver mjölkwarmt, då tager man tvenne färska hwetesemblor, som skäres i skifvor och smörjes med god jäst och lägges uti såen. Sedan bildes ett lakan och bolstrar helt hårt öfwer såen och får ej röras på 2 dygn.

Sedan tages et gott ankar och rökes med ett muskot, sätt et tratt i ankaret och igenom ett kläde silas mjöden deruti. När ankaret är fullt hänger man en påse deruti och deri skall vara 1 stycke sönderskuren galgo, violrot, några nejlikor och cardemummor, då sprunnet täppes wäl igen och ligger 2 månad stilla innan man tappar derutaf.

Recept från: Hushållsbok från sent 1700-tal–1800-tal, upphittad vid Sölvesborg slott i Blekinge (Uppsala, 15250)

Kommentar: Hwetesemblor, semlor, är detsamma som vetebröd.

Ett ankare var en tunna av standardiserad storlek. En tunna = 15 kannor = 39,26 liter)

Galgo, Alpinia officinarum Hance, har en aromatisk rot, som antagligen inte går att få tag på längre.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Uppdaterad 30 maj 2018

    INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

    Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


    Gå till institutets webb: www.isof.se