Hålkakor av rågmjöl från Habo

Ingredienser
5 kg groft rågmjöl à 20/kg
1 kanna vatten
5 öre pressjäst

Beredning
Jästen upplöstes i litet ljumt vatten. En del av mjölken hälldes i en bleckburk, en sådan varuti kex brukar förvaras – mor Söderberg upplyste mig just om att hon använt sådan en gång förut och att hon kommit underfund med att det jäste fortare i den än i ett baktråg. – så tillsattes vattnet, som stått inne ett par timmar, under flitig rörning. Därtill användes en bakspade av denna fason (teckning). När degen blivit riktigt smidig och jästen tillsats, ställdes burken med locket på vid spiseln. Därefter inarbetades mer mjöl i den på bakbordet, tills den blev lagom fast, dvs efter sedan den första gången jäst upp. Åter lades den ner i bleckbunken och ställdes i spiseln att jäsa. När den sedan för andra gången var fulljäst, arbetades den först även då litet på bakbordet, och därefter började utbakningen, som skedde i handkammaren. Den tillgick så: Först gjordes en rund bulle, som sedan kavlades ut till en rund, 1 cm tjock kaka. – Kaveln som användes därtill, såg ut så här (teckning) och skilde sig således från andra av samma slag, genom att den var ihålig och blott hälften så tjock som våra vanliga och hade endast ett handtag – Kakan mjölades och naggades sedan på båda sidor. I dess mitt uttogs med ett litet runt horn ett hål. Vid spiseln lades på ett par stolar ett sofflock med en filt på. På detta placerades så kakorna att jäsa, över dem breddes också en tunn filt. När de voro färdigjästa, insattes de två åt gången i järnspiseln att gräddas. I köket fanns visserligen bakugn, men den hade de ej använt på flera år, utan de tyckte det gick lika bra att grädda bröd i järnspiseln, det var Näfvekvarns No7. När kakorna voro ljusbruna, uttogos de ur ugnen. Sedan de allesammans alldeles kallnat, nedlades de uti en träkista i handkammaren. ”Det här baket, 20 kakor”, sa mor Söderberg, ”räcker knappt en vecka för oss, vi äro ju 3 stora och 3 barn.”

Recept från: Hos hemmansägaren Levin Söderberg i Kattorp, Habo, Västergötland
Upptecknat: 1907 av Astrid Fagerström (Uppsala, 29403:20)

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Uppdaterad 24 maj 2018

    INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

    Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


    Gå till institutets webb: www.isof.se