Enbärsvörtebröd

Ingredienser och beredning
Torra och väl malda enbär ställes i stöp 1 dygn och omröres väl. På en entänningssilduk* bunden öfver en pall och ett fat sättes under duken. På densamma duken slås enbären och det första spadet får afrinna men låter groset ligga qvar på duken; afvattnar detsamma ånyo 2ne gånger till med friskt vatten. När detta skett, som ofvan är nämnt, så slås all vörten i en gryta för att ihopkokas tills den blir söt, om man t ex har 4 kannor vört, så ihopkokas den tills hälften och under kokningen skummas densamma mycket väl. När vörten är kokt användes den ljum till degspad. I fint rågmjöl arbetas densamma mycket väl. Till 2 kannor sådan tages jäst efter behof och den sednares beskaffenhet, hvilken nedarbetas , men ej mera, och när detta skett så strör man mjöl öfver densamma, hvarefter de får jäsa i varmt rum och sedan den är uppjäst omarbetas den ånyo med mera mjöl och göres stadig. När den åter uppjäst så kan man baka af densamma. Kakorna bakas aflånga och smörjes innan man insätter dem i ugnen med varm vört; äfvenså när de äro gräddade.

Obs. Så snart enbären äro rensade och i ordinär varm ugn torkade males de; eljest blifva de hvad man kallar eniga.

Detta bröd är mycket helsosamt och kan derför på det högsta rekommenderas.

Recept från: Kok- och hushållsbok för Tarflig Matlagning, 1884 (Uppsala, 16196)

*Kommentar: Entänning eller enträdning, silduk vävd i tuskaft, dvs varannan tråd upp, varannan ner.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Uppdaterad 23 maj 2018

    INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

    Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


    Gå till institutets webb: www.isof.se