Nypon

Nyponsoppan har varit ett återkommande inslag på matbordet i flera hundra år. Men det var först med upptäckten av C-vitamin som frukten fick ett ordentligt uppsving.

Alla nypon är ätbara

Nypon är skenfrukten hos Rosa-arterna (nyponbuskar). Alla nypon är ätbara, men i Sverige används särskilt nyponen av nypon-, sten- och vresros. Nypon kan se ut på lite olika sätt; det vanligaste i Sverige kommer från nyponrosen som har ovala, hårlösa och mjuka nypon.

Vid sidan av matlagning kan nyponens innehåll också användas som klipulver. Det är luddet som sitter på skalets insida som framkallar klåda.

Nypon i soppa och mos

När nypon har använts i matlagning har det vanligtvis varit i torkad form. Först delar man på nyponet och rensar bort fröna. Skalen användes sedan oftast till soppa. Det förekom också att man gjorde nyponmos på färska nypon.

C-vitaminbomb

När man 1928 upptäckte C-vitaminet, gjordes propaganda för det C-vitaminrika nyponet. Idag finns det färdig nyponsoppa att köpa, men de nyponen odlas inte i Sverige utan i Sydamerika. Det finns också nyponte, nyponpulver och ett flertal kosttillskott som innehåller nypon.

Nypon i Kokboken

I dialekterna

  • törn(e)bär (Ganska spritt från Småland i söder till Ångermanland i norr)
  • juglon (Roslagen)
  • klungerbär (Hälsingland, Medelpad)
  • krungler, krungelbär (Gästrikland)
  • lusbär (Gotland, Halland, Närke, Skåne, Småland, Östergötland)
  • hypon, hjupon m fl (Götaland)

I nationella minoritetsspråken

  • ruusunmarja (finska)
  • דאָרנרױז־יאַגדע / dornroyz-yagde (jiddisch)

Fakta om nypon

Nypon är de röda frukterna från rossläktet (Rosa). Nypon är en skenfrukt eftersom de egentliga frukterna är de små nötter som sitter inuti nyponen. Alla nypon är ätliga.

Lästips

Den virtuella floran: Rosorlänk till annan webbplats och nyponroslänk till annan webbplats

Röster från arkivet

Bohuslän

Frukt och grönsaker användes det nog minst av allt i hushållen, det användes dock i mitt hem, mor var lantbo, född på Näverkärr, och hon hade sina matvanor. Jag tänker på hur vi varje höst plockade nypon och torkade – stora påsar fulla – och jag kommer ihåg, att när mor gick för att se till gamla gummor, som låg för döden, så kunde hon koka en kruka nyponsoppa och ta med. Det tyckte de sjuka var så läskande.

Berättat av: Kvinna född 1892
Plats: Kville, Bohuslän
Upptecknat: 1959 (Göteborg, IFGH5987:15)

Norrbotten

Frukten på nyponbusken ha många husmödrar sen gammalt tillbaka tagit tillvara på. Man har torkat nyponen och kokat nyponsoppa på dem. En hälsosam dryck kan man också få av nyponen, nämligen nyponté. Man har också försökt sig på att av väl mogna nypon och socker samt lite bensoesyrat natron göra rårört nyponmos.

Berättat av: Isa Fjellström (född 1894), Hildur Spångberg (född 1893), Henny Holmlund (född 1895), Ellida Lundgren (född 1896), Elna Risberg (född 1899), Bengt Risberg (född 1902), Jenny Lundberg (född 1905), Siri Lundberg (född 1911)
Plats: Piteå, Norrbotten
Upptecknat: 1975 av Egon Lundberg (Uppsala, 29520)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 17.3 MB)

Uppland

Nyponen plockades i stora mängder och torkades i de stora bakugnarna. Att rensa nypon för omkring 60 år sedan, var bra mycket besvärligare än nu för tiden. Det ansågs att alla kärnor skulle borttagas före torkningen. Man skulle alltså först snoppa nyponen och sedan skära dem mitt itu och så peta bort kärnorna. Därefter torkades nyponen. Nyponsoppa kokades sedan ungefär en gång i veckan under vintern. Åt man nyponsoppa på en söndag, fick man skorpor, grädde och strimlad mandel därtill. I vardagslag fick nyponsoppan duga som den var. Barn och gamla brukade samla nyponen ute i markerna.

Berättat av: Eva Limburg (född 1891)
Plats: Bälinge, Börje, Jumkil, Vendel, Uppland
Upptecknat: 1959 (Uppsala, 24264)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 11.9 MB)

Fler röster från Uppland

Ett speciellt verktyg att ”skrapa ur” kärnorna med när man rensade nypon; ”Far tog en spik å hamra ut den i änden å böjde till den lite, när han gjorde en nyponpryl”

Berättat av: Joh Eurell (född 1869)
Plats: Börstil, Uppland
Upptecknat: 1940–1965 av Sigvard Cederroth (Uppsala, 34520)

Västergötland

Nupehjälpen gick till så att en bondhustru frågade ”Har i lust att komma hem till mitt på nupehjälp i morgon?” passade det alla så sade hon då ”Ja då kan i komma vid fyratiden” Då var det den seden, att kvinnfolken när de gick hemifrån, gick så tidigt att de hann gå ut med gärdesgårdarna och plocka en korg nuper (nypon) och hinna fram till kl fyra. När de kom fram blev det kafferep och sedan rensade var och en sina nuper och värdinnan fick dem. Innan de skildes framställde en annan hustru samma fråga om nupehjälp och så höll det på tills det gått laget över.

Berättat av: Man född 1883
Plats: Säter, Västergötland
Upptecknat: 1942 (Göteborg, IFGH4676:18)

Uppdaterad 14 juni 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se