Måbär

Vinbärssläktingen måbär har inte haft särskilt stor betydelse för kosthållningen, utan har fått större roll som häckväxt.

Foto: André Karwath (CC BY SA)

Hittas här och var

Måbär är en meterhög buske som hör hemma i familjen ripsväxter. Måbär kallas även degbär och finns från Skåne till Uppland och längs Norrlandskusten. Måbärsbuskar hittas här och var i skogen, längs vägar och diken och på gamla övergivna tomtplatser.

Röda bär med fadd smak

Måbär är släkt med vinbär och ganska lika röda vinbär, men måbären sitter i mindre klasar. Smaken är inte syrlig, utan fadd. Trots det har bären ätits, ofta direkt från busken och oftast av barn. Bären har också använts till sylt.

Häckväxt

Måbärsbusken är tålig och har god skottskjutningsförmåga och redan på 1700-talet propagerades för att man skulle använda måbär till häckar. Något som är mycket vanligt idag också.

I dialekterna

  • kungsbär (Närke, Småland, Södermanland, Östergötland)

I nationella minoritetsspråken

  • taikinanmarja (finska)

Fakta om måbär

Måbär (Ribes alpinum) är en upp till två meter hög buske i familjen stenbräckeväxter. Den har många täta grenar och treflikiga blad. Bären är röda med fadd smak.

Släktingar

Lästips

Den virtuella floran: Måbärlänk till annan webbplats

Röster från arkivet

Småland

Måbär, sådana buskar kunde gärna vara vid vägkanter eller så förr i världen. Måbärsbusken har ganska stora, röda bär, som går att äta. Jag tror, att det var många barn som åt dem.

Berättat av: Hellevi Eriksson (född 1886), Sara Haeggblom (född 1883),
Einar Haeggblom (född 1893) och August Nilsson (född 1868)
Plats: Ryssby, Småland
Upptecknat: 1949 av Carin Haeggblom (Uppsala, 20207)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 17.4 MB)

Uppland

Måbär – av dem gjorde de sylt.

Berättat av: Görgensen (man född i slutet av 1800-talet)
Plats: Knivsta, Uppland
Upptecknat: 1950 av J. W. Lindström (Uppsala, 20741)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 1.5 MB)

Måbär funnos, och det var gott om dem. Många barn åto måbären. Själv tyckte jag ej om den fadda smaken.

Berättat av: Agnes Westerberg (född 1896)
Plats: Björkö Arholma, Uppland
Upptecknat: 1951 (Uppsala, 21228)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 5.5 MB)

Uppdaterad 14 juni 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se