Berberis

Den sura berberisen har använts som ersättning för citron, och har under stora delar av 1900-talet varit föremål för lagstadgad utrotning.

Stor buske med sura bär

Berberis, även kallad surtorn eller surtörne, är en buske som växer vilt i södra och mellersta Sverige.

Växten fördes till en början till Europa av morerna, som ansåg den vara en värdefull läkeväxt.

Utrotningshotad under 1900-talet

Berberis är mellanvärd för rostsvampen svartrost som angriper stråsäd. Mellan 1918 och 1994 fanns en lag som stadgade om utrotning av berberis då den hotade säden. Lagen togs bort eftersom de moderna sädessorterna inte är lika mottagliga för svartrost som de äldre och man därför inte längre ansåg att berberis är något större problem för jordbruket.

Ersättning för citron

Berberis med sina sura bär, har använts som ersättning för citron i kosthållet. Barken kunde också användas till växtfärgning.

Berberis i Kokboken

I nationella minoritetsspråken

  • happomarja (finska)

Fakta om berberis

Berberis (Berberis vulgaris) är en tornig buske som kan bli uppåt två meter hög och blommar med gula och starkt luktande blommor. Bären är klart röda och sura i smaken. Är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige.

Lästips

Den virtuella floran: Berberislänk till annan webbplats

Röster från arkivet

Gotland

I Visby användes även berberisbär till saft; Liva Nyström och hennes dotter Lisa, (gift med ingenjör Gust Palmqvist) var ute i Östergravar och plockade sådana en gång då jag som skolpojke var med.

Berättat av: Herbert Gustavson (född 1895)
Plats: Bro, Gotland
Upptecknat: 1963 (Uppsala, 25177)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 3.2 MB)

Fler röster från Gotland

Berberis användes till saft. Det var bra vid febersjukdom.

Berättat av: Alma Nilsson
Plats: Garde, Gotland
Upptecknat: 1953 (Uppsala, 21980)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 3.2 MB)

Småland

När man lägger in, syltar in surkål, då är berberisen bra. Det ska vara skaten och kvisten och bären. Man lade i de färska berberiskvistarna i surkålen. Annars var berberisen bara till förargelse.

Berättat av: Hellevi Eriksson (född 1886), Sara Haeggblom (född 1883), Einar Haeggblom (född 1893) och August Nilsson (född 1868)
Plats: Ryssby, Småland
Upptecknat: 1949 av Carin Haeggblom (Uppsala, 20207)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 17.4 MB)

Uppdaterad 13 juni 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


Gå till institutets webb: www.isof.se