• Huvudmeny

Namnsdagar och väder

De har hjälpt till att förutspå väder och påminna om viktiga dagar kopplat till årstiderna. Namnsdagar och väder verkar, enligt folkminnesarkiven, gått hand i hand i historien.

Fotografi föreställande blommande lin på ett fält en solig dag.

Ju längre namn, desto högre lin?

I folkminnesarkiven finns en mängd äldre förutsägelser om hur vädret kan vara knutet till olika festdagar och namnsdagar. Eller hur olika namnsdagar är förknippade med viktiga händelser. Rim, ordspråk och uttryck har hjälpt människor att minnas rätt tid för sådd och skörd, början och slutet på olika årstider med mera.

Exempel på detta är ”Anna med kanna”, som betyder att på Annadagen den 9 december ska julölet börja bryggas för att vara färdigt till jul. Även lutfisken skulle läggas i blöt den här dagen.

Den 17 maj på Rebeccadagen så skulle linet sås i västra Sverige medans det i södra Sverige skulle ske på Carolinadagen den 20 maj. Ju längre en kvinnas namn är, desto högre kommer linet att växa. På Olofsdagen den 29 juli skulle säden skördas, det vill säga om den gått i ax på Eriks namnsdag den 18 maj.

Fotografi föreställandes snötäckta trädgrenar, som ett flertal domherrar sitter på.

Förr tänkte vissa att det gick att förutspå vädret genom att titta på vädret under speciella namnsdagar.

Vädret på namnsdagar påstods förutspå kommande väder

En del av de här tolkningarna och förutsägelserna har försvunnit, andra har överlevt fram till våra dagar. Ett exempel på ett rim som de flesta svenskar nog fortfarande känner till handlar om Andersdagen den 30 november: ”Anders braskar, julen slaskar” eller ”Anders slaskar, julen braskar”. I de äldre folkminnesuppteckningarna finns flera varianter av detta rim och ett handlar i stället om Mårten den 11 november: ”Då Mårten gås dansar på isen, dansar julabocken i skiten”.

Flera gamla väderförutsägelser baseras på Bondepraktikan, en handbok för bönder som först gavs ut i Tyskland 1508. År 1666 översattes den till svenska, spreds bland folket och lästes av många. I Bondepraktikan kan man till exempel läsa om hur vädret ska bli de kommande tolv månaderna baserat på de tolv juldagarna – från juldagen till trettondagen. Vädret på juldagen förutspådde januari månad, vädret på annandagen förutspådde februari månad och så vidare.

"Greta väder nöten"

För många har vädrets betydelse ändrats, och vi är kanske inte längre lika beroende av vädret när det gäller våra arbeten i samma utsträckning som man var i det gamla bondesamhället. Samtidigt vet många av erfarenhet hur sårbara vi är vid svår torka eller kraftiga regn. Men i dag är vi snarare intresserade av att förutsäga vilken typ av väder det blir vid tider för olika stora festligheter. Bondepraktikan och andra metoder för väderprognoser används gärna för att citeras för skojs skull – till exempel av media under upptakten till jul, midsommar eller sommarsemestern.

Under sommaren sägs det till exempel att det ofta regnar under fruntimmersveckan den 18–24 juli (som börjar med Fredrik/Fritz och följs av Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Egentligen är inte begreppet fruntimmersveckan så gammalt som vi kanske vill tro. De första kända beläggen kommer från 1870-talet och från början var det Margaretadagen som förknippades med regn (”Greta väter nöten” innebär dåliga nötter). Om det sedan regnar på sjusovaredagen den 27 juli så blir det regn de kommande sju veckorna.

Spekulationer och farhågor om regn under just den här perioden handlar om att detta var den viktiga tiden för skörden. Och regn skulle kunna förstöra allt. I dag handlar det snarare om att vi är mitt i industrisemester och sommarlov, men med den senaste tidens alltför torra somrar med förlorade skördar, vattnings- och grillförbud blir nog många av oss i stället glada för lite regn.

Fotografi föreställande en vildvuxen sommaräng. I bakgrunden skymtar en midsommarstång.

I dag har vädret en annan betydelse för de flesta. Men vem drömmer inte om fint väder på midsommar?

Uppdaterad 31 mars 2020

Läs mer

Händelser i almanackan: Namnsdagar

Personnamn: Om almanackans namnlängd och namnlängdskommitténlänk till annan webbplats

Personnamn: Dagens namn i almanackanlänk till annan webbplats

Händelser i almanackan: Tideräkning, almanackor och olika dagarlänk till annan webbplats

Arkivväskan: Ordspråk och talesätt

Matkult: Jordbruksåret

Litteratur

Carlborg, Axel (1917). Sibyllans hemligheter. Praktisk spådoms- och trollkonstbok. Stockholm: Frölén.

Den gamla svenska bondepraktikan (1972). Täby: Bokförlaget Fabel.

Klintberg, Bengt af (1996). En liten väderbok. Stockholm: FIB:s Lyrikklubb.

Klintberg, Bengt af (2001). Namnen i almanackan. Stockholm: Norstedts ordbok.

Svensson, Sigfrid (1945). Bondens år. Stockholm: LT:s förlag.