• Huvudmeny

Fira födelsedag

Vårt födelsedagsfirande går tillbaka till antiken. Ett av de äldsta litterära beläggen är från Bibelns Markusevangelium som berättar om Herodes födelsedag och Johannes Döparens halshuggning.

Fotografi föreställande en gräddtårta med jordgubbar på toppen.

Att firas med tårta på sin födelsedag har inte varit en självklarhet historiskt sett, och kanske inte så självklart ens i dag. Födelsedagar är nämligen en tradition som skiljer sig åt mycket beroende på födelsedagsbarnets individuella preferenser.

Att många i Sverige firar sin födelsedag är inte något som är konstigt idag, men det fanns en tid då detta var ovanligt. I det katolska Sverige ansågs firandet av födelsedagar vara något fornkristet och enligt den romersk-katolska läran var människan född med arvsynd – det var dopdagen snarare än födelsedagen som skulle kommas ihåg. Födelsedagen trängdes i och med kristendomen mer och mer åt sidan och gav i stället plats åt firandet av namnsdagar. Däremot uppmärksammades fortfarande Jesus, Jungfru Marias och Johannes Döparens födelsedagar, men Marias födelsedag avskaffades i och med reformationen.

I äldre tiders Sverige var det dessutom ganska ovanligt att veta vilken dag man egentligen var född. Vid 1600-talets slut infördes kyrkbokföringen bland annat för att hjälpa prästerna att hålla ordning på sin församling och att veta vilka som var döpta, vigda, döda och vilka som kunde katekesen.

Kungligheterna var först med födelsedagsfiranden

Mot slutet av 1600-talet började kungar och drottningar fira sina födelsedagar. Ett sekel senare, vid 1700-talets slut, tog borgarna efter kungligheternas födelsedagstradition och bland de vuxna på landsbygden blev det vanligt först mot slutet av 1800-talet. Barns födelsedagar började firas hos de borgerliga familjerna i städerna under 1800-talet, men på landsbygden blev det vanliga först efter andra världskriget.

I Sverige är kungens, drottningens och kronprinsessans födelsedagar (30 april, 23 december och 14 juli) allmänna flaggdagar.

Äldre fotografi föreställande sex barn sittandes runt ett bord. Alla är i småbarnsålder, och finklädda. På bordet står en flagga och fika.

Barnkalas är något som har blivit vanligare under senare tid. Här firar en liten Lennart sin födelsedag år 1951. Foto: Borg, Knut/Örebro läns museum (CC pdm).

I dag är födelsedagsfirandet något individuellt

Att vara svensk idag och inte fira sin födelsedag är nog ganska ovanligt. Åtminstone för den som är barn. Samtidigt finns det grupper i samhället som inte firar födelsedag, till exempel Jehovas vittnen som, precis som i det tidiga katolska Sverige uppfattar födelsedagar som något hedniskt. De ser även födelsedagen som något till magi och astrologi och som därför förkastas av Gud. Inte heller aktivt troende muslimer firar födelsedag. Det finns inget inom islam som talar varken för eller emot födelsedagsfirande, men muslimer kan räkna födelsedagen som innovation, en ny idé, och följa profeten Mohammads ord: ”Den som introducerar något nytt i denna religion som inte hör hit, kommer att få det avvisat”.

Födelsedagsfirandet är överlag något individuellt oavsett var man kommer ifrån och var man bor. Födelsedagsbarnet bestämmer ofta själv hur hen vill bli firad, även om det finns traditioner inom olika familjer som kan förändras i och med inflytande från till exempel nya familjebildningar, media och annat som händer runt omkring oss i samhället. Födelsedagsfirandet påverkas också av att många svenskar har sin bakgrund i andra delar av världen.

Firandet kan exempelvis inledas med att födelsedagsbarnet blir väckt på sängen med sång, paket och kanske en frukostbricka. Många blir firade i förskolan och i skolan, åtminstone på låg- och mellanstadiet. De barn som fyller år under sommar- eller jullovet kan uppmärksammas gemensamt när skolan börjar igen.

Bild föreställande ett telegram från Kungen till en nybliven 100-åring.

Grattis på 100-årsdagen, från Kungahuset. Foto: Privat.

Större firanden vid särskilda födelsedagar

Jämna födelsedagar började firas mot slutet av 1800-talet. Idag är det vanligt med lite större firande redan från 25 år, och därefter vid 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90 år. Även myndighetsdagen, 18 år, uppmärksammas ibland lite extra och likaså pensionsåldern 65 (möjligtvis sker här en förändring på sikt i och med pensionsålderns successiva höjning) samt 75. Och den som uppnår den aktningsvärda åldern av 100 år får ett telegram från kungen. 50-årsdagen uppmärksammas ofta lite extra, flera arbetsplatser ger jubilaren ledigt just denna dag. Många väljer kanske att annonsera om öppet hus där gästerna kan komma och gå under hela dagen. Andra reser bort.

Sånger som vanligtvis sjungs är ”Ja må han/hon leva” eller ”Med en enkel tulipan”. Det finns också barnböcker och barnprogram som inspirerat till andra sånger som till exempel ”Vi är så glada” (som sjungs i Grodan Boll och Kalle Stropp) och ”Vad är det för en dag” (som sjungs i Lotta på Bråkmakaregatan). Även ”Happy Birthday” på engelska är ett vanligt inslag.

Uppdaterad 01 april 2020

Läs mer

Händelser i almanackan: Alla händelser i almanackan

Händelser i almanackan: Namnsdagar

Händelser i almanackan: Tideräkning, almanackor och olika dagar

Litteratur

Bringéus, Nils-Arvid 2007: Livets högtidsdagar. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Johansson, Karin 1973: Jag gratulerar. Namnsdags- och födelsedagsfirandet under fyrahundra år. Stockholm: LTs förlag.